Amerikanska dollar till svenska kronor (USD till SEK)

Dollarkursen (förkortad till USD) är alltid i fokus över hela världen. Det finns flera förklaringar till varför. För det första importerar och exporterar USA för många miljarder varje år och för det andra används den amerikanske dollarn som valuta många andra ställen än bara i USA – exempelvis i länder där den lokala valutan är påverkad av hög inflation. Växelkursen på USD är därför avgörande för handeln över hela världen. Svenska bolag, som handlar med utlandet är självklart speciellt intresserade av svenska kronor (SEK) till amerikanska dollar – SEK to USD och vice versa.

Dollarn används bland annat till att fastställa värdet av viktiga råvaror som olja och guld.

Den amerikanska dollarn anses traditionellt för att vara en av dem starkaste i världen på grund av en stabil amerikansk valutapolitik. Kursen spelar en helt avgörande roll för det amerikanska samhället, även om inte alla bolag köper och säljer varor och tjänster till och från utlandet. Det beror på att man i ekonomin kallar dynamiska effekter, alltså att något påverkar en rad andra saker. Här är ett exempel: om dollarkursen faller, då blir det billigare att köpa varor i USA – också för svenska bolag och konsumenter, som får glädje av den låga SEK till USD. I gengäld tjänar de amerikanska exportbolagen mindre pengar. Detta är därmed pengar som inte kan användas till lön eller till att köpa produkter av andra bolag och de kan därför bli tvungna att göra nedskärningar.

Men som vi nämnt vill en låg SEK till USD initialt vara till glädje för svenska konsumenter, på grund av att många varor blir billigare. Det gäller exempelvis priset på olja som blir beräknat i USD, men det gör det naturligtvis också billigare för svenskar att handla i amerikanska butiker, både som turister och i nätbutiker. Svenska bolag som köper varor räknat i USD kommer från det billigare och kan därför köpa fler varor för samma pris. Besparingarna kan i teorin också omvandlas till lägre priser för slutkunden, högre lön till medarbetare i det svenska bolaget eller högre utdelningar till aktieägarna.

Dollarkursens historia

Dollarn infördes i Amerika i 1792, efter inbördeskriget. I början kunde dollarn växlas till silver och senare till guld. Guldinlösningen avskaffades först i 1971 av den dåvarande president Richard Nixon i ett försök på att bekämpa hög arbetslöshet. Att amerikanska dollar inte längre kunde växlas in i guld var en stor omvälvning, som fick namnet “The Nixon Shock”. Helt sedan dess har ekonomer debatterad om hur Nixons beslut påverkade och fortfarande påverkar den globala ekonomin.

Gamla sedlar på nytt papper

Idag finns det sju olika dollarsedlar. Hur många av dem du får när du växlar från SEK till USD beror självklart på den dåvarande växelkursen. De sju sedlarna är: 1 dollar, 2 dollar, 5 dollar, 10 dollar, 20 dollar, 50 dollar och 100 dollar. På framsidan av varje sedel finns ett porträtt av en tidigare amerikansk president och på baksidan har dem bilder av kända byggnader i USA – med 2-dollarsedeln som undantag. På baksidan av den hittar man John Trumbulls tavla “Declaration of Independence”, som visar undertecknandet av oavhängighetsförklaringen som avslutade inbördeskriget.

Vid första anblicken ser de amerikanska dollarsedlarna rätt gammaldags ut, men man ska inte låta sig luras. Som så många andra länder har USA haft stora problem med förfalskning genom tiderna, så många av de sedlar som finns i omlopp idag är ganska moderna.

Sedlarna är faktiskt inte gjord av papper, men däremot av 75 procent bomull och 25 procent linne. Både för att göra dem mer hållbara och svåra att förfalska. Enbart sedan 1879 har ett företag som heter Crane & Co. levererat materialet till sedlarna, som på grund av sammansättningen kan vikas runt 4.000 gånger innan dem slits sönder.

Många av sedlarna har en säkerhetstråd och ett vattenmärke som man kan se när de hålls upp mot ljuset. I ultraviolett ljus har säkerhetstråden olika färger. På 100-dollarsedeln är det en 3D-effekt i säkerhetstråden, vid sidan av Benjamin Franklin.